2017-04-21 14:53Pressmeddelande

Alla kan spela i Ljudskogen

null

Ett instrument, en orkester, en komposition, en ljusinstallation, ett konstverk – Ljudskogen är allt detta och mer därtill. Scenkonstmuseet har i samarbete med forskare vid KTH och tonsättaren Maria w Horn har skapat ett rum med vibrerande plattor, spelbara strängar från golv till tak och föränderliga ljusinstallationer. Här kan du uppleva musik genom att känna, se, höra och spela själv. 

Lördag den 29 april öppnar en kompletterande och betydande del i Scenkonstmuseets huvudutställning På Scen. Ett team av forskare vid KTH har designat hela installationen och byggt själva mjukvaran, fått de komplexa delarna att kommunicera med varandra och skapat förutsättningarna för besökarens interaktion med instrumentet. Ljudskogen är användbar för alla oavsett ålder, funktion eller förkunskaper.

– De flesta har sett en sträng och vet att man kan knäppa på den. När du gör det kommer signaler in till datorn, som kan styra ljudet och ljuset i strängarna, vibrationerna i golvet och ljudet i taket. En ny ton genereras och nya klanger skapas i stunden beroende på hur man har rört vid strängen och hur mjukvaran är programmerad, förklarar, förklarar Roberto Bresin, professor vid KTH, CSC Skolan för datavetenskap och kommunikation, MID Medieteknik och interaktionsdesign.

I rummet ljuder en komposition av Maria w Horn som vid interaktion förändrar sig ton- och klangmässigt men också ljusmässigt.

– Man kan se på det som en komposition men jag ser det som ett instrument. Ljudskogen låter även när ingen interagerar med den, harmoniken fryser och tonerna i femklangen modulerar långsamt med varandra. Jag gillar tanken på att instrumentet spelar med sig själv även när ingen är i rummet för att lyssna, berättar Maria.

Förutom att besökare kan uppleva Ljudskogen på Scenkonstmuseet är den samtidigt föremål för forskning på KTH, där den finns som enklare prototyp för studenter och forskare i tre år framöver. KTH vill utveckla användandet och till exempel testa nya sätt att påverka strängarna samt bjuda in andra att komponera för instrumentet. Studier kommer att utföras på museet för att dokumentera hur besökarna interagerar.

– Grundtanken med vårt initierade samarbete med KTH är att forskningsresultat och museibesökare ska kunna mötas i större skala. Högskolor har know-how och spetskompetenser som museer vanligtvis saknas, medan museer har publika rum och besökare som högskolorna inte har. Det blir en synergieffekt, säger David Berner, projektledare vid Scenkonstmuseet.

LJUDSKOGEN

Konceptdesign, projektkoordinering: Roberto Bresin
Design av haptiskt golv: Emma Frid
Koncept- och mjukvaruutveckling: Ludvig Elblaus
Kompositör och programmering ljus/ljud: Maria w Horn
Ljusdesign: Federico Favero
Formgivning: Sahara Widoff och Alexandra Denton

Scenkonstmuseet - en plats, en scen och en röst för den skapande människan.

Scenkonstmuseet levandegör dansens, musikens och teaterns kulturarv genom att beröra, berika och engagera besökarna. Med spektakulära kombinationer av interaktivitet och föremål ska museet nå en generations- och gränsöverskridande publik. Det blir en unik mötesplats som kombinerar blandningen av historia och samtid inom scenkonstområdet med möjligheten att själv delta och skapa. 11 februari 2017 öppnar det nya museet på Sibyllegatan 2 i Stockholm, ett statligt museum som ingår i myndigheten Musikverket.


Om Scenkonstmuseet

Scenkonstmuseet – kliv in i teaterns, musikens och dansens värld.

Kontaktpersoner

Karin Algvik
Kommunikationschef
Karin Algvik